Orgametril
Så heter läkemedlet som jag fått för mina problem. Skulle börja ta dom - som med p-piller - på mensens första dag. Så det fick bli idag. Denna gången fick jag mensen på dag 34, förra gången på dag 42. Den hoppar ju värre än jag vet inte vad. Men tanken med dessa tabletter (orgametril) är att få mensen att försvinna helt. En sån grej kan man ju bara drömma om, eller? Hade ju varit en dröm efter som det är då dom värsta problemen är. Skulle det visa sig att jag mår toppenbra på dessa tabletter och inte har några problem kan det hända att jag slipper operationen som doktorn pratade om. Men samtidigt känns det som att jag ändå VILL göra den och bränna bort dom där härdarna han såg på ultraljudet. Det är ju inget som säger att problemen bara skulle försvinna men det kan ändå lindra endel. Nåja, vi får väl se. Första dagen med tabletterna idag så jag får väl återkomma om dom hjälper eller inte..
Hur gick det?
Mamma: Ja, jag vill ha en sån liten kompaktkamera med och skulle bli glad för bägge delarna.
Så, idag var stora dagen för mitt besök på kvinnokliniken. Jag var lite nervös över att gå dit och kanske få höra det man oftast får höra "vi vet inte orsaken till dina smärtor och bla bla bla"! Men så var inte fallet. Först satt vi och disskuterade mina smärtor och problem och sen fick jag hoppa upp i den übersköna gynstolen. Då började han klämma på min mage, vilket gjorde förbannat ont på vissa ställen. Och sen kollade han och klämde. Sen gjordes ett ultraljud. Och visst kunde han se, ganska klart och tydligt, endometrioshärdar runt bägge äggstockarna men främst på den högra. Såg även en hel del vätska vid den högra äggstocken och lite vid den vänstra. Han visade även mig på skärmen hur det såg ut och vart det satt sånna härdar. Det var rätt intressant.
När han sedan kollat allt så sa han åt mig att han är 99% säker på att det är endometrios jag har. Och att han vill göra en operation för att försöka få bort dom där härdarna. Detta gör då genom titthålsoperation. Han sa att operationen förmodligen kommer bli någon gång till hösten då dom förmodligen inte kommer hinna under sommaren. Så vi får väl se när det blir.
Jag ska börja äta nått gulkroppshormon så fort min mens dyker upp. Kommer inte ihåg vad det hette, men det märks väl när jag hämtar ut det. Tanken med det är ju att mensen ska utebli eftersom det är då dom största problemen är.
Nu känns det på ett sätt bra, nu vet jag liksom vad det är som orsakar smärtorna och att det inte bara är inbillning som jag alltid brukar få för mig annars. Man fick ju se allt själv! Men samtidigt är jag oerhört nervös inför operationen, om den kommer gå bra eller om dom hittar mer. Får väl hoppas att det gör nån nytta i alla fall.
Men nu ska jag kila iväg och hämta kidsen! Men jag skriver säkert mer ikväll!
Så, idag var stora dagen för mitt besök på kvinnokliniken. Jag var lite nervös över att gå dit och kanske få höra det man oftast får höra "vi vet inte orsaken till dina smärtor och bla bla bla"! Men så var inte fallet. Först satt vi och disskuterade mina smärtor och problem och sen fick jag hoppa upp i den übersköna gynstolen. Då började han klämma på min mage, vilket gjorde förbannat ont på vissa ställen. Och sen kollade han och klämde. Sen gjordes ett ultraljud. Och visst kunde han se, ganska klart och tydligt, endometrioshärdar runt bägge äggstockarna men främst på den högra. Såg även en hel del vätska vid den högra äggstocken och lite vid den vänstra. Han visade även mig på skärmen hur det såg ut och vart det satt sånna härdar. Det var rätt intressant.
När han sedan kollat allt så sa han åt mig att han är 99% säker på att det är endometrios jag har. Och att han vill göra en operation för att försöka få bort dom där härdarna. Detta gör då genom titthålsoperation. Han sa att operationen förmodligen kommer bli någon gång till hösten då dom förmodligen inte kommer hinna under sommaren. Så vi får väl se när det blir.
Jag ska börja äta nått gulkroppshormon så fort min mens dyker upp. Kommer inte ihåg vad det hette, men det märks väl när jag hämtar ut det. Tanken med det är ju att mensen ska utebli eftersom det är då dom största problemen är.
Nu känns det på ett sätt bra, nu vet jag liksom vad det är som orsakar smärtorna och att det inte bara är inbillning som jag alltid brukar få för mig annars. Man fick ju se allt själv! Men samtidigt är jag oerhört nervös inför operationen, om den kommer gå bra eller om dom hittar mer. Får väl hoppas att det gör nån nytta i alla fall.
Men nu ska jag kila iväg och hämta kidsen! Men jag skriver säkert mer ikväll!
